Übersicht
Schwedisch nach Niederländisch:   mehr Daten
  1. förvåna:
  2. Wiktionary:


Schwedisch

Detailübersetzungen für förvåna (Schwedisch) ins Niederländisch

förvåna:

förvåna Verb (förvånar, förvånade, förvånat)

  1. förvåna (förbluffa; överraska)
    verbazen; verwonderen; verbijsteren; bevreemden
    • verbazen Verb (verbaas, verbaast, verbaasde, verbaasden, verbaasd)
    • verwonderen Verb (verwonder, verwondert, verwonderde, verwonderden, verwonderd)
    • verbijsteren Verb (verbijster, verbijstert, verbijsterde, verbijsterden, verbijsterd)
    • bevreemden Verb (bevreemd, bevreemdt, bevreemdde, bevreemdden, bevreemd)

Konjugationen für förvåna:

presens
  1. förvånar
  2. förvånar
  3. förvånar
  4. förvånar
  5. förvånar
  6. förvånar
imperfekt
  1. förvånade
  2. förvånade
  3. förvånade
  4. förvånade
  5. förvånade
  6. förvånade
framtid 1
  1. kommer att förvåna
  2. kommer att förvåna
  3. kommer att förvåna
  4. kommer att förvåna
  5. kommer att förvåna
  6. kommer att förvåna
framtid 2
  1. skall förvåna
  2. skall förvåna
  3. skall förvåna
  4. skall förvåna
  5. skall förvåna
  6. skall förvåna
conditional
  1. skulle förvåna
  2. skulle förvåna
  3. skulle förvåna
  4. skulle förvåna
  5. skulle förvåna
  6. skulle förvåna
perfekt particip
  1. har förvånat
  2. har förvånat
  3. har förvånat
  4. har förvånat
  5. har förvånat
  6. har förvånat
imperfekt particip
  1. hade förvånat
  2. hade förvånat
  3. hade förvånat
  4. hade förvånat
  5. hade förvånat
  6. hade förvånat
blandad
  1. förvåna!
  2. förvåna!
  3. förvånad
  4. förvånande
1. jag, 2. du/ni, 3. han/hon/den/det, 4. vi, 5. ni, 6. de

Übersetzung Matrix für förvåna:

VerbVerwandte ÜbersetzungenWeitere Übersetzungen
bevreemden förbluffa; förvåna; överraska
verbazen förbluffa; förvåna; överraska
verbijsteren förbluffa; förvåna; överraska
verwonderen förbluffa; förvåna; överraska fråga; undra

Synonyms for "förvåna":

  • verrumpla; verraska

Wiktionary Übersetzungen für förvåna:


Cross Translation:
FromToVia
förvåna bevreemden; verbazen; verwonderen étonner — (term, sens étymologique concret) ébranler à la manière du tonnerre.