Schwedisch

Detailübersetzungen für sluta (Schwedisch) ins Deutsch

sluta:

sluta Verb (slutar, slutade, slutat)

  1. sluta (upphöra)
    kommen; geraten; hingeraten
    • kommen Verb (komme, kommst, kommt, kam, kamt, gekommen)
    • geraten Verb (gerate, gerätst, gerät, geriet, gerietet, geraten)
    • hingeraten Verb (gerate hin, geratest hin, geratet hin, geratete hin, geratetet hin, hingeratet)
  2. sluta (upphöra; överge; ge upp)
    ausscheiden; verzichten; zurücktreten; etwas aufgeben
    • ausscheiden Verb (scheide aus, scheidest aus, scheidet aus, scheidete aus, scheidetet aus, asugescheidet)
    • verzichten Verb (verzichte, verzichtest, verzichtet, verzichtete, verzichtetet, verzichtet)
    • zurücktreten Verb (trete zurück, trittst zurück, tritt zurück, trat zurück, tratet zurück, zurückgetreten)
  3. sluta (avsluta; fullborda)
    enden; beenden; aufhören
    • enden Verb (ende, endest, endet, endete, endetet, geendet)
    • beenden Verb (beende, beendest, beendet, beendete, beendetet, beendet)
    • aufhören Verb (höre auf, hörst auf, hört auf, hörte auf, hörtet auf, aufgehört)
  4. sluta (lägga av)
    ausfallen; abfallen; abhängen; ausscheiden; abtrennen; loskoppeln; loshaken; entkoppeln; abkoppeln
    • ausfallen Verb (falle aus, fällst aus, fällt aus, fiel aus, fielt aus, ausgefallen)
    • abfallen Verb (falle ab, fallst ab, fallt ab, fallte ab, falltet ab, abgefallt)
    • abhängen Verb (hänge ab, hängst ab, hängt ab, hängte ab, hängtet ab, abgehängt)
    • ausscheiden Verb (scheide aus, scheidest aus, scheidet aus, scheidete aus, scheidetet aus, asugescheidet)
    • abtrennen Verb (trenne ab, trennst ab, trennt ab, trennte ab, trenntet ab, abgetrennt)
    • loskoppeln Verb (koppele los, koppelst los, koppelt los, koppelte los, koppeltet los, losgekoppelt)
    • loshaken Verb (hake los, hakst los, hakt los, hakte los, haktet los, losgehakt)
    • entkoppeln Verb (entkoppele, entkoppelst, entkoppelt, entkoppelte, entkoppeltet, entkoppelt)
    • abkoppeln Verb (koppele ab, koppelst ab, koppelt ab, koppelte ab, koppeltet ab, abgekoppelt)
  5. sluta (avveckla; avsluta; hetsa upp)
    aufwickeln; aufwinden
    • aufwickeln Verb (wickele auf, wickelst auf, wickelt auf, wickelte auf, wickeltet auf, aufgewickelt)
    • aufwinden Verb (winde auf, windest auf, windet auf, wand auf, wandet auf, aufgewunden)
  6. sluta (avsluta)
    abschließen; beenden
  7. sluta (stoppa)
    beenden
    • beenden Verb (beende, beendest, beendet, beendete, beendetet, beendet)

Konjugationen für sluta:

presens
  1. slutar
  2. slutar
  3. slutar
  4. slutar
  5. slutar
  6. slutar
imperfekt
  1. slutade
  2. slutade
  3. slutade
  4. slutade
  5. slutade
  6. slutade
framtid 1
  1. kommer att sluta
  2. kommer att sluta
  3. kommer att sluta
  4. kommer att sluta
  5. kommer att sluta
  6. kommer att sluta
framtid 2
  1. skall sluta
  2. skall sluta
  3. skall sluta
  4. skall sluta
  5. skall sluta
  6. skall sluta
conditional
  1. skulle sluta
  2. skulle sluta
  3. skulle sluta
  4. skulle sluta
  5. skulle sluta
  6. skulle sluta
perfekt particip
  1. har slutat
  2. har slutat
  3. har slutat
  4. har slutat
  5. har slutat
  6. har slutat
imperfekt particip
  1. hade slutat
  2. hade slutat
  3. hade slutat
  4. hade slutat
  5. hade slutat
  6. hade slutat
blandad
  1. sluta!
  2. sluta!
  3. slutad
  4. slutande
1. jag, 2. du/ni, 3. han/hon/den/det, 4. vi, 5. ni, 6. de

Übersetzung Matrix für sluta:

VerbVerwandte ÜbersetzungenWeitere Übersetzungen
abfallen lägga av; sluta
abhängen lägga av; sluta avkoppla; bero på något; knäppa upp; lösa upp; sno upp; sprätta upp; spänna av; ta loss; vara beroende av något
abkoppeln lägga av; sluta avkoppla; befria; dela; frisläppa; haka av; haka lös; klyfta; klyva; knäppa upp; koppla av; koppla från; koppla lös; koppla ur; lösa; lösa upp; plocka av; separera; skilja åt; släppa; släppa ut; sno upp; sprätta upp; spänna av; sära; ta loss; tampa ur
abschließen avsluta; sluta låsa; stänga; vrida nyckeln
abtrennen lägga av; sluta avskilja; dra av; isolera; klyva; knäppa upp; lösa upp; pressa någon på något; riva bort; separera; sno upp; sprätta upp; spänna av; sära på
aufhören avsluta; fullborda; sluta besluta; bestämma; föra till ett slut; hejda; hämma; komma till en ände; stanna; stoppa; strejka
aufwickeln avsluta; avveckla; hetsa upp; sluta dra upp; rulla upp; veckla av; vrida upp
aufwinden avsluta; avveckla; hetsa upp; sluta dra upp; egga; klampa; klappra; klattra; rassla; rulla upp; skramla; slamra; uppväcka; vrida upp; väcka till liv
ausfallen lägga av; sluta
ausscheiden ge upp; lägga av; sluta; upphöra; överge avgå; avgå ifrån; avleda; dra sig tillbaka; kasta ut; låta avrinna; pensionera sig; slänga ut; tömma; uttappa
beenden avsluta; fullborda; sluta; stoppa ajournera; avbryta; avsluta; besluta; bestämma; bättra på; flytta fram; få det gjort; få det ur världen; föra till ett slut; göra fullständig; göra klart; komma till en ände; komplettera; skilja; skjuta upp; slutföra; splittra; söndra
enden avsluta; fullborda; sluta avsluta; besluta; bestämma; föra till ett slut; komma fram till; komma till en ände; komma till ett slut; komma till ro; sluta vid
entkoppeln lägga av; sluta avbryta; avkoppla; befria; frisläppa; koppla ur; lösa; separera; skilja; släppa; släppa ut; splittra; sära; söndra; ta bort länk; ta loss; tampa ur
etwas aufgeben ge upp; sluta; upphöra; överge
geraten sluta; upphöra passera; sluta vid
hingeraten sluta; upphöra falla i; komma ner; landa; sluta vid
kommen sluta; upphöra sluta vid
loshaken lägga av; sluta haka av; haka lös; knäppa upp; lösa upp; plocka av; sno upp; sprätta upp; spänna av
loskoppeln lägga av; sluta avkoppla; dela; klyfta; klyva; knäppa upp; lösa upp; separera; skilja åt; sno upp; sprätta upp; spänna av; sära; ta loss
verzichten ge upp; sluta; upphöra; överge lämna; släppa; överge
zurücktreten ge upp; sluta; upphöra; överge backa ur; dra sig tillbaka; dra sig ur; dra tillbaka; ta tillbaka; tillbakadra

Synonyms for "sluta":


Wiktionary Übersetzungen für sluta:

sluta
verb
  1. Physik: einen Stromkreis komplettieren
  2. sein Leben verlieren
  3. aufhören, am Ende sein, zu Ende kommen
  4. etwas (eine Tätigkeit) nicht mehr ausüben
  5. mit einer Handlung oder Handlungsweise nicht weitermachen
  1. (transitiv) mit etwas aufhören, etwas zum Abschluss bringen, eine Tätigkeit einstellen

Cross Translation:
FromToVia
sluta enden end — ergative, intransive: be finished, be terminated
sluta beenden end — transitive: finish, terminate (something)
sluta aufhören; aufgeben; sein lassen quit — to give up, stop doing something
sluta aufhören stop — come to an end
sluta resultieren; führen; leiten; ausgehen; ausrücken; hinausgehen; erlangen; erzielen; reichen; erreichen; einholen; heranreichen; sich erstrecken; erwirken; durchsetzen aboutirtoucher par un bout.
sluta enden; beenden; endigen; beschließen; beendigen; erledigen finirachever, terminer, arriver à échéance, cesser, finaliser.

Computerübersetzung von Drittern:

Verwandte Übersetzungen für sluta